söndag, februari 25, 2007

SvD ”avslöjar” SD

Under rubriken ”När dörrarna har stängts hörs ett hårdare budskap” berättar Svd-journalisten Olof Jönsson om hur han infiltrerade Sverigedemokraterna. ”På ett möte i Sundsvall mötte han partiets rätta ansikte” får vi veta i ingressen. ”Oj, vad spännande” tänkte säkert många av partiets belackare. ”Äntligen ska SD:s dolda agenda avslöjas.” Men dom blev nog besvikna. Efter att ha läst igenom artikeln kan man konstatera att sensationerna uteblir.

Det värsta Jönsson lyckats få fram är:
1. Föreläsaren ”Hasse” säger att invandringen kostar 300 miljarder kr per år. Som källa uppges professor Jan Ekberg, Ekberg dementerar emellertid uppgifterna. Här har någon antagligen blandat ihop namnen, antigen ”Hasse” eller Jönsson själv. SD har så vitt jag vet aldrig använt sig av Ekbergs siffror, och vi är väl medvetna om att Ekberg gärna vill framställa invandringens kostnader sommarginella. Det egentliga källan till påståendet om 300 miljarder kr är Lars Jansson f.d. universitetslektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.
2. Ett par enskilda medlemmar ska på ett lokalt partimöte utryckt åsikterna att:
a. SD borde gå ihop med ND.
b. F.d. nazister borde få vara med i SD.
Gällande punkten a är det inget jag håller med om, även om jag kan förstå hur vissa SD-medlemmar kan resonera så. Hur som helst är detta givetvis inte partilinjen och inget som SD som parti kan beskyllas för.
Gällande punkten b kan man tycka att det borde vara självklart att alla som delar SD:s värderingar ska kunna vara medlemmar, oavsett vad dom haft för åsikter förr. Att så ändå inte är fallet beror på att vissa meningsmotståndare och journalister på ett högst ohederligt sätt försöker utnyttja sådana personer för att belägga SD med åsikter som partiet inte står för.


Avslutningsvis: Är detta är den ”dolda agendan” våra motståndare talat så mycket om? Om detta är det värsta dom har att komma med borde det inte råda några som helst tvivel om att vi är ett demokratiskt trovärdigt alternativ.


Andra bloggar om: , , , ,

fredag, februari 23, 2007

Islamic Mein Kampf


Se även: Islam och nazismen.

Uppdatering: Filmen har tagits bort från Youtube, men kan fortfarande ses genom att klicka här.

fredag, februari 16, 2007

Vad är svensk kultur?

Detta är en återkommande fråga man får som nationalist. Vi vill bevara den svenska kulturen, men vad är egentligen svensk kultur?

Är det sill och potatis med nubbe? Eller är det att dansa runt midsommarstången? Visst, men det finns även en djupare aspekt. Svensk kultur är det svenska folkets gemensamma skapelse. Det är den identitet och de traditioner vi skapat, utvecklat och pusslat ihop. Det är vad som binder ihop oss som ett folk.
Många av våra belackare påstår att då svenskarna i alla tider tagit in influenser utifrån existerar det ingen genuin svensk kultur. Det är sant att svenskarna, likt alla världens folk tagit in influenser utifrån, detta är emellertid inte relevant i min mening. Det har nämligen hela tiden varit svenskarna själva som tagit till sig influenser och sammanflätat dem med gångna generationers seder och bruk, och alltså utvecklat sin egen kultur.
Detta står i kontrast med vad som sker idag. Det som sker idag är inte en utveckling av svensk kultur, då det inte är svenskar som skapar förändringen, utan invandrade folkgrupper som tar med sig sin egen kultur hit. Detta brukar internationalisterna kalla för ”berikning” av svensk kultur. Det är en beskrivning jag motsätter mig å det bestämdaste. En kultur kan inte berikas, bara förändras. Antingen genom utveckling eller som i det här fallet, utarmning. Svensk kultur är bara svensk så länge den skapas och utvecklas av svenskar. Vad som sker idag är att svensk kultur utarmas och håller på att ersättas av en hopkokad blandning av all världens kulturer. Som nationalist kan jag inte acceptera denna utveckling.
Jag tänker inte låta vår kultur som utvecklats under 100-tals år dö ut.
Jag tänker inte ge vika för de krafter som vill förpassa såväl det svenska folket som den svenska kulturen till historiens sophög.
Det är vad som driver mig som nationalist.


Många Sverigedemokrater tycks ha svårigheter att definiera svenskheten med ord. Det är egentligen inte alls konstigt. Svenskheten handlar mycket om känslor, och känslor kan vara svåra att beskriva med ord. Det här var mitt försök att ge ett svar på frågan om svensk kultur. Hur väl jag lyckats lämnar jag åt mina besökare att avgöra. Förhoppningsvis är detta en syn som kan delas av de flesta Sverigedemokrater.


Andra bloggar om:

torsdag, februari 15, 2007

En dumstrut åt Per-Erik Andh

Under rubriken ”Sverigedemokrater saknar trovärdighet” häver Gotlands-sossen Per-Erik Andh ur sig en massa dumheter om Sverigedemokraterna. Efter att i vanlig ordning rasiststämplat alla som inte betraktar Sverige som något slags allemansland tar den gode Per-Erik till anklagelser som till och med borde få den mest luttrade Sverigedemokraten att höja på ögonbrynen.


Sverigedemokraterna styrs av sitt principprogram och av tre böcker med nästintill bibelstatus. För status som koranen lär det väl knappast bli tal om? Den första boken heter Mångkultur och välfärd, och den innehåller kraftigt överdrivna siffror om hur mycket invandringen i Sverige kostar. Den andra boken har titeln En tom säck kan inte stå, och hör och häpna, där är det genomgående temat att förintelsen förnekas. Något av det mest ondskefulla som skådats på denna jord och som en hel värld vet är sant sopas under mattan som om det inte har hänt. Det är enbart synd och skam att sådana åsikter förekommer bland Sverigedemokraterna. Den tredje boken, Den judiska rasismen, är skriven av en före detta Ku Klux Klan-medlem. Något mer behövs knappast sägas om den boken. Tillsammans med princip- och handlingsprogrammet är dessa böcker centrala i Sverigedemokraternas interna partiarbete. Jag vet att det hänvisas friskt till och pratas och diskuteras om böckernas innehåll. Därför är Sverigedemokraterna definitivt rasistiskt.

Därefter avslutar han sitt alster med att mena på att SD:s partisekreterare Björn Söder borde ikläs en dumstrut.

För att bemöta: Visst gör vi bruk av Lars Jansson bok ”Mångkultur eller välfärd”. Boken säljs i partiets webb-butik och det har vi aldrig försökt dölja. Men att vi skulle hålla oss med kkk-litteratur och böcker som förnekar förintelsen är givetvis bara trams, det vet var och en som närvarat på ett sd-möte. Antagligen vet även Per-Erik det, det vore ju bra tragiskt om Sveriges största parti inte skulle kunna lyckas vaska fram företrädare med mer vett bakom pannan än så. Men så är nog inte fallet heller. Karl’n har väl fått nys om att det är lagligt att förtala partier då de inte är fysiska personer, och ljuger därför för allt vad han är värd. En taktik som sossarna även brukat förr.

Per-Erik slipper alltså åtal, men belönas ändå med en dumstrut av mig. Den har han sannerligen förtjänat.

onsdag, februari 14, 2007

Datorkrångel


Den senaste veckan har aktiviteten på bloggen lyst med sin frånvaro. Anledningen till detta är att min dator inte riktigt fungerar som den ska. Det är oklart när jag kommer tillbaka igen. Kanske redan ikväll, kanske om en vecka. När jag får ordning på datorn ska jag göra ett försök att svara på den eviga frågan: "Vad är svenskt?".

onsdag, februari 07, 2007

Angående TV4:s SD-dokumentär

Har precis tittat klart TV4:s dokumentär om SD. Och man kan väl säga att det blev ungefär vad man kunde förvänta sig. 12 år gamla videoklipp varvades med påståenden om utbredd kriminallitet i medlemskåren. Det senare illustrerades med en bild av en ung man med ett brännbollsträ i handen. Ganska underligt kan man tycka då killen med slagträet inte var någon Sverigedemokrat utan en vänsterorienterad elevrådsordförande som försökte stoppa SDU från att dela ut informationsmaterial på en skola i Stockholm. Dessutom ska det påpekas att kriminaliteten de facto är lägre än genomsnittet bland riksdagspartierna.

På det hela får vi nog ändå vara ganska nöjda. Visst fanns det mycket att önska, men den här gången fick i alla fall vi själva ordentligt med taltid. Man talade med oss, inte bara om oss. Dessutom zoomade kameran in på underskriven ett par gånger under början av programmet vilket alltid är kul.

Ska jag betygsätta de intervjuade Sverigedemokraternas insatser tycker jag att de överlag gav ett hyfsat bra intryck, samt att Jonas Åkerlund befäste sin position som den PS-medlemmen som gör sig bäst i media. Vid ett tillfälle stötte dock våra partikamrater på patrull, nämligen när frågan ”Vad är svensk kultur?” ställdes. Det är inte första gången frågan orsakar problem, den tycks vara något av en akilleshäl för många. Det kanske inte är så konstigt. Svenskheten handlar mycket om känsla, och kan vara svårt att sätta ord på. Ett tips till alla partikamrater är att ta sig en funderare på frågan så man kan lämna ett bra svar den dagen man själv får en mikrofon under näsan.

söndag, februari 04, 2007

Sahlins meritlista

1990 Svart dagmamma

1993 Obetald tv-licens

1993 Två felparkeringar registrade på obesiktad bil som har körförbud

1995 Privata kontantuttag på statens kreditkort

1995 Privata bilhyror på statens kreditkort

1995 Privata klädinköp på statens kreditkort

1995 Time-out på Mauritius på skattebetalarnas bekostnad

1999 98 obetalda parkeringsböter, 32 fall gick till kronofogdemyndigheterna

2000 Drygt 30.000 kronor i restskatt som inte betalas i tid

2001 Två obetalda räkningar som gått till kronofogden.

2001 Bilen belagd med körförbud, obesiktigad och fordonsskatten ej betald

2006 Sahlins dotter fick toppjobb som borde ha annonserats ut


Lista hittad hos Henrik Alexandersson.

fredag, februari 02, 2007

Utbredd extremism bland brittiska muslimer

Den engelska tidningen Daily Mail publicerade i dagarna en attitydundersökning gjord bland landets muslimer. Resultatet är oroväckande, framför allt blande de unga.Dock så är det inte överraskande.

37 % vill ha Sharialagar
36 % vill straffa den som lämnar Islam med döden

13 % beundrar terroristorganisationer såsom Al-Qaeda


Visst låter det illa, men frågan är om inte sanningen är ännu värre än så. Att bekänna sympatier för terrorister är ett känsligt ämne, jag är tämligen säker på att den verkliga andelen terrorsympatisörer är bra mycket högre än 13 %. Vidare hade det varit intressant att få veta vad de 64 % som inte vill ta ihjäl alla som lämnar Islam tycker. Hur många av dessa accepterar verkligen sina forna trosfränders val? Och hur många anser att man ”bara” behöver praktisera icke-dödliga straff på avfällingar, t.ex. gruppvåldtäkter? Vem vet?


Hemma i Sverige vidhåller i alla fall politiker och opinionsbildare att det bara är en liten, liten klick muslimer som är extrema, och att den stora massan är hur fromma och snälla som helst.
”Okej.”